Feg

Tror inte jag vågar se Kalla Fakta nu. Hur fortsätter man livet om ens barn inte längre lever?

En liten tjejs försök att in i det längsta hålla sig vaken:

- Mamma....du...imojjon nä ja vaknaj då åker vi till dagis i nuja bilen. Okäj! de e jolit mamma va?

Gud va mitt hjärta värker för denna lilla flicka.

Platsar inte...

ÄRTAN

...men hon får gärna hålla mig sällskap OFTA!!



Hon gör gott...det är bara så. Man märker nästan inte av henne. Ingen rädsla, bara lugn.

Vilken pärla

Nu har familjen utökats igen. En lugn och harmonisk herre vill jag säga. Ja, han säger jag, för jag anser det...att den ligger åt det manliga hållet. Jag vet inte om det var kärlek vid första ögobkastet, han va rätt ofräsh. Men efter TRE och en halv timmas skrubb så va han sååååå fin. Jag smörjde in honom i alla de möjliga olika glansprodukter. Så fin så!!

Han heter EKA'n och har sisådär en 12 år och närmare 20 000 mil på nacken. Men han gillas...alot. Särskilt nu när han är så ren. Nu får han gärna bli skiten, men då är det mitt smuts inte nån gammal Göteborgares.

Bil

Vi har nu sålt vår bil...skönt. En importerad a6'a med en massa krångel är ingen hit. Nu ska vi köpa en ny BILLIG bil. Men det är inte lätt...åh va tråkigt det är.

TRÅK, men efter vi köpt bil kan jag nog åka iväg och hämta min nya kompis...en kompis som jag kanske träffade lite hastigt men det var underbart från första ögonkastet.

Blåsigt

Lilla E moverar runt på mormor och morfars altan och pysslar med än det ena och än det andra.

Plötsligt kommer det en vindkula varpå lilla E besvärat säger:

-Jävlajj va de blåsejj.

Från och med nu är det stor eftertänksamhet gällande språkbruk i närheten av lilla E.

Tårar

Hela tiden. Vill inte tänka, vill bara göra annat. Hur kan något som är rätt kännas så fel. Jag är alldeles tom, alldeles svag. Hur blir morgondagen. Vad säger man till lilla E och hur säger man. Rensa ut, ge bort. Ta bort 3 år, tre månader och 15 dagar som vi varit tillsammans...inga fler stunder tillsammans. Men kvar lämnas minnen. Tokiga, roliga, goa och även en del pinsamma minnen. Vi vet varför vi gör det vi gör idag, vi tänker och minns det idag, men imorgon ska vi bara minnas alla goa stunder med vår vackraste lilla prins.

Min Prins

Min första bäbis, min egna lilla hästmule, mitt snarkmonster, min tokbuse, mitt matvrak, mitt hjärtas snälla gosegris.

Hotellfrukost

Det är något visst med hotellfrukost!

Lilla E fick en egen liten säng att spendera nätterna i.

Storleken har ingen betydelse

Man får tydligen ha skorna på sig i sängen när man bor på hotell.

Trötta bröllopsfirare

Eftersom jag precis prickar in tant röds besök i samband med vår Norrköpingstripp förvandlades jag samtidigt till svampbob fyrkants moster. Jag var sååååååå svullen. Jag lyckades t om spräcka mina favvojeans på längden, längs med ena backfickan. Det kändes tungt. Jag vet att jag har ökat lite i omfång...men det var droppen. Jag vågade inte ta på mig min klänning i strl. 42 förens på bröllopsdagen. Kanske inte så smart. Men den satt som en smäck!! Hello, I'm size 42....size 42 thats me!!!

ooops...jag glömde visst...

Bröllopet är avklarat. Vi åkte 42 mil till Norrköping och jag måste säga att det gick riktigt bra. Esther åker numera framåt...jag vet, alldeles för tidigt men hon bara kräktes och var jätte ledsen. Hon sitter fortfarande i sin Graco cosmic, fast framåt. Sitter riktigt bra faktiskt. Hur som helst. Fram kom vi efter lite fis-stopp och annat. Sandbergs fabriksbutik hann just att stänga precis innan vi kom fram...suck. Men det var inte det värsta.

Vi glömde våra kläder. Eller rättare sagt JAG. Jag packar nämnligen åt alla...så är det och så blir det. M är bra på många andra saker, men inte just det...tycker jag.

Det var alla festkläder som jag glömde, det var fruktansvärt. Vi hade ju nya kläder hela gänget. M's nya kostym, min klänning i strl.42 och lilla E's fin, fina klänning. Det var tragiskt. Då gör M något som han är riktigt bra på. Han fixar det. Han åker hem och hämtar kläderna, åh sen kommer han tillbaka och allt blir bra. Vad vore familjen utan pappa? Inte festklädd iallafall.

Det finns fler sätt att spara på...

Har ni sett den reklamen...han som har köpt en billig kostym och tycker att han gjort ett riktigt fynd och sparat en massa pengar. Visst är den lite rolig.

Saken är bara den att på lördag ska ju lilla familjen på bröllop. Vi är nu redo för detta kalas. Med klännigar, kostymer och annat nödvändigt. Till Esther köpte jag en klänning på Benetton, som jag egentligen va lite skeptisk till först, men som är riktigt söt. Ett silvrigt tyg med invävda guld och vita trådar som gör nått slags fint mönster. Mange har fått en matchande slips och jag hittade en riktig fynd klänning. Ett litet silver "fodral" för 100:-. Nästan för bra för att vara sant, och just så är det. Den är nämligen i storlek 42. Men den passade såklart....efter lågt andnigsuppehåll och hårt slit. Men den var faktiskt fin. Men nu kommer vi till ett litet problemt...tant röds stundande visit. Jag har tills idag lyckats ganska bra med att inte svulla eller svullna, men nu...oj, oj, oj. Inte trodde jag att ett badhus besök kunde ge dessa effekter. Jag känner mig som en dränkt lambi-rulle. Hur ska detta sluta, jag är så nöjd med min outfit. Men jag vill ju inte sitta och se ut som en pimpad barba-familjemedlem.

Nä idag ska jag komma i säng tidigt...typ nu, men jag kan inte slita mig från en av mina favvoserier "Skenet bedrar". Hon är underbar Mrs Bucket!!

Sj-pucko...var god dröj...

Tänk vad accepterande man är...accepterar att tågresan tog 2h längre än beräknat, ja resan till Norrköping alltså. Sen har vi ju hemresan som slutade med att M fick hämta mig i Göteborg. De kan ju inte veta något som helst om kommunikation. Är t ex X 2000 försenat en timme när det lämnar perrongen i Göteborg ja då är det väl på sin plats att ringa in anslutningsbussar till de stationer där resenärer kan tänkas behöva det för vidare färd, då deras tåg missas....men INTE...

När jag skriver och klagar på min resa får jag en kompensation i form av VÄRDECHECK. Skämtar ni, jag vill aldrig åka med Sj igen jag vill ha tillbaka mina pengar, jag är kraftigt missnöjd med sj's bemötande...på alla möjliga vis. Sverker får det gå till så??

I veckan bär det åter av till östra delar av landet...inte blir det med tåg iaf.

Sommarslut...va detta allt?

Det är samma sak varje år. Jag toklängtar efter sommaren. Sommaren som ska bli den mysigaste ever, sen blir det som så ofta. Rätt stressigt. Jag önskar så att jag kunde ändra min livsstil. Jag drar ju både med mig Esther och Mange i mitt stress. Jag kommer nog komma tillbaka till detta fler gånger för man kan säga att jag jobbar lite med just detta lilla ämne. Jag hoppas att min studietid nu i höst ska bidra till lite bra rutiner och lugn.

Nå nu blev jag akut trött...sovgott!